Mycket händer...

Länge sen nu...tänk att mammalivet kan ta så mycket tid.

Vi har haft lite tufft här hemma ett tag. Vår lille kille reagerade på ersättning igen. Kaskadkräktes tills det kom galla. Sov sen mest och verkade inte vilja äta. Då blir man skraj. Jag bara grät och tyckte att allt var hemskt. Tur sambon kunde ta kontroll. Slutade med akuten. Där ville de ta kissprov. Sonen skulle ligga där och vi skulle vänta på att han kissade. Inte få med det första och inte det sista. Toppen. Sonen var nöjd i max tio min och gallskrek sen. Blev lugn när han väl kissat och fick komma upp i famnen. Såklart. Lilla skrutten.

Eventuell komjölkallergi.

Va fan.

Några tuffa dagar följde. Jag mådde inge bra alls. Fick mjölkstockning i ena bröstet. Sen andra. Mm.

Jag som just nästan beslutat mig för att sluta amma. Fick komjölksfri ersättning. Sonen fick det hela tiden och jag pumpade och drog ner för att minska produktionen.

Nu några dagar senare verkar sonen gladare och ha mindre ont i magen. Han kräks mindre, har mindre gaser och magsmärtor och bajsar igen. Hemskt och sjukt illaluktande grönt bajs. Men bajs likväl. Han sover bättre natt och dag.

Tror han kom in i sin 8 veckors fas samtidigt. Han gnällde och skrek mer och gick inte att lägga ner själv. Påfrestande! Men nu verkar den vara förbi.  Och sonen är mer medveten om saker. Han har utvecklats. Underbart!

Min lilla pluttunge.