Gah, nu blev det sådär långt mellan inläggen igen.
Det är mycket att göra hemma nu då Emil kan klättra upp på soffan och gör det typ hela tiden. Han verkar ha fått lite koll på att han inte kan kasta sig rakt ut över kanten, men med det sagt så har han ju inte koll på sig själv riktigt. Så han är nära att ramla ner många gånger. Det betyder att jag måste vara vid honom när han är där vilket tar mycket tid.
Han gillar också att vara i tvättstugan. Helst när tvättmaskinen är igång. Där kan vi sitta länge under en dag. Tills mamman tröttnar.
Annars har Emil börjat säga Nej, nej, nej, nej, nej. Haha. Undrar just vart han har hört det.
Andra veckan förkyld nu. Jättemycket snor och lite hosta. Han sover och äter dock bra vilket känns skönt. Han vaknar nån gång på kvällen, runt 10-11 men sover sen hela natten till 6, 7 eller 8. 7 tycker jag är den bästa tiden. Vaknar han 6 är det så tidigt och vaknar han 8 så ställer det till med med sov för resten av dagen...7 är perfekt!
Är jag mamma nu?
måndag 14 november 2016
onsdag 2 november 2016
Nya skrik och snart jul
God morgon!
Igår kväll gick det inte att natta Emil, han bara skrek. Han har aldrig skrikit/gråtit på det sättet förut. Inte roligt! Tillslut tog jag honom i famnen och han somnade. Satt med honom länge innan jag la ner honom. Han grät till lite, men jag kastade mig över räcket på hans säng så att jag kunde fortsätta ge honom värme. Han vaknade upp en gång till och det blev samma procedur. Sen sov han hela natten och vaknade halv 6. Han var dock trött och gnällig hela tiden så jag fick natta honom i vagnen redan halv 8. En timme tidigare än vanligt.
Får de hur dagen blir nu. Alltid snurrigt när rutiner ändras, men vi hoppas att det löser sig ändå.
Idag föll den första snön. Emils första snö. Längtar tills den snön som ligger kvar kommer. Den tjocka härliga snön. Då ska Emil få leka utomhus och upptäcka snön.
Jag älskar julen och därför är flesta snön lite av en milstolpe. Om typ en månad är det första advent. Då får jag börja lyssna på julmusik och vi sätter upp ljusstakar och julstjärnor samt julgardiner och dukar. Runt Lucia kommer alla tomtar upp. Får se hur det blir i år bara...haha...Emil lär ju inte låta bli det precis...
Igår kväll gick det inte att natta Emil, han bara skrek. Han har aldrig skrikit/gråtit på det sättet förut. Inte roligt! Tillslut tog jag honom i famnen och han somnade. Satt med honom länge innan jag la ner honom. Han grät till lite, men jag kastade mig över räcket på hans säng så att jag kunde fortsätta ge honom värme. Han vaknade upp en gång till och det blev samma procedur. Sen sov han hela natten och vaknade halv 6. Han var dock trött och gnällig hela tiden så jag fick natta honom i vagnen redan halv 8. En timme tidigare än vanligt.
Får de hur dagen blir nu. Alltid snurrigt när rutiner ändras, men vi hoppas att det löser sig ändå.
Idag föll den första snön. Emils första snö. Längtar tills den snön som ligger kvar kommer. Den tjocka härliga snön. Då ska Emil få leka utomhus och upptäcka snön.
Jag älskar julen och därför är flesta snön lite av en milstolpe. Om typ en månad är det första advent. Då får jag börja lyssna på julmusik och vi sätter upp ljusstakar och julstjärnor samt julgardiner och dukar. Runt Lucia kommer alla tomtar upp. Får se hur det blir i år bara...haha...Emil lär ju inte låta bli det precis...
Din första snö
När du inte gråter som du brukar,
när det känns som att du har ont,
du gråter jag också.
När du somnar i min famn vill jag aldrig skiljas från dig.
Jag snusar på ditt huvud,
jag tänker på när du var en liten skrutt.
För mig är du så stor. Tänk att du varit så liten.
När första snön faller tänker jag att det är din första snö som faller.
Du fyller alla små tomma tomrum inom mig med kärlek. Du gör mitt hjärta större. Du gör mig bättre.
Det är magiskt, det som du får mig att känna.
Du är mitt barn.
Min galna, aktiva, busiga, levnadsglada och nyfikna lilla pojke.
Min Emil.
när det känns som att du har ont,
du gråter jag också.
När du somnar i min famn vill jag aldrig skiljas från dig.
Jag snusar på ditt huvud,
jag tänker på när du var en liten skrutt.
För mig är du så stor. Tänk att du varit så liten.
När första snön faller tänker jag att det är din första snö som faller.
Du fyller alla små tomma tomrum inom mig med kärlek. Du gör mitt hjärta större. Du gör mig bättre.
Det är magiskt, det som du får mig att känna.
Du är mitt barn.
Min galna, aktiva, busiga, levnadsglada och nyfikna lilla pojke.
Min Emil.
torsdag 27 oktober 2016
Varför är inte jag en sån där chill mamma?
Okej, nu har vi landat hemma. Det har varit fullt ös idag kan man säga. Jag har varit på babysim event efter att ha blivit en av 10 som vann en tävling som Angelica och Stefan Lagergren hade på sin blogg. Det var drygt 10 mammor med sina små där.
Men dagen började med att Emil väckte mig kl 7. Han hade vaknat vid 12, 2 och 4 under natten. Vi hade en normal start på dagen med frukost och lek. Medan Emil lekte packade jag det sista inför dagen. Allt gick smidigt och vi lämnade hemmet i rätt tid som jag hade planerat. Tog en extra sväng för att Emil skulle somna, vilket han gjorde. Han sov dock bara 30 min men huvudsaken var att han sov.
Simhallen vi skulle till ligger på Kungsholmen. Tack och lov bor en föredetta kollega där så det gick smidigt att köra till kungsholms torg. Tänkte att det skulle finnas parkeringsplats där...men icke! Körde runt lite men hittade inget. På alla gator var det dessutom parleringsförbud just torsdagar mellan 9-14. Härligt när man har tur, haha. Åkte tillslut in i ett garage och träffade en supertrevlig kille som hjälpte mig. Man lämnade in nycklarna och fick ett kvitto. Så bytte man tillbaka när man hämtade bilen. Kändes lyxigt. Blev lite dyrare än jag hade tänkt, men så värt eftersom det hade tagit sju år att parkera annars och det hade jag inte tid med.
När vi hade parkerat hade vi 15 minuter på oss. Tog 7 minuter att gå så jag kom i bra tid. När jag kommer fram ska man parkera vagnen inne i en nedförsbacke och låsa fast den. Haha, jag har inge lås. Vanligt cykellås bara säger en mamma och ler. Slutar med att hon låset fast min vagn också. Phju!
In och hälsa på alla. Dom hade skrivit att det först skulle vara teori innan vi skulle hoppa ner i plurret. Jag hade då tänkt mata Emil. Men det blev direkt ner i plurret. Jag stressmatar då Emil med fruktsmoothie. Emil vill gärna ha smoothie, men han vill gärna krypa iväg samtidigt som han äter. Så både han och jag har smoothie överallt. Överallt!! När jag väl är klar har alla andra mammor gått in i omklädningsrummet med sina barn. Jag kastar mig efter. När jag kommer in med min fulla skötväska och en stor kasse från rusta fylld till bristningsgränsen ser jag att alla andra mammor bara har sin skötväska med. Ser ju smidigt ut, men hur fasen får de plats med allt?!
De andra har sina barn på golvet och byter om sådär smidigt. Inga ljud...bara lugn. Kring mig är allt rörigt och bara kaos. Jag bestämmer mig för att byta om först så medan min son river ut allt ur min stora kasse klär jag av mig och sätter på mig bikini. Upptäcker då att mitt nya svarta linne har lämnar fjun på min lite svettiga mage. Fräscht. Får sen packa ihop allt som Emil stökat ned för att sedan brotta av honom Kläderna och brotta på honom badbyxan. Sen pressar jag in allt som jag spridit ut på golvet in i ett minimalt skåp. Alla andra ställde lätt in sina väskor. Jag pressar in allt och stänger sen snabbt dörren innan allt ramlar ut.
In i duschen och ner med Emil i en stol. Duschar av mig snabbt och får redan nu massa vatten på glasögonen. Upp med Emil ur stolen och in i bassängen. Alla är redan i. "Var du sist?" frågar ledaren. Jotack, skrattar jag nervöst.
Nu börjar det underbara. Emil riktigt småflinar när jag går längre och längre ner i det varma vattnet. Sen får vi sjunga sånger, flyta, leka med leksaker och få vatten över huvudet. Jättemysigt och roligt var det och Emil trivdes som fisken i vattnet.
Sen ska vi upp. Vart är min handduk? Ingen aning. In i omklädningsrummet. Hittar den på en bänk. In i duschen. Samma procedur. Tvättar av mig och skvätter lite vatten på Emil som skrattar. Ut ur duschen för att lämna plats åt nästa. Till skåpet. Sätter Emil på golvet. Allt ramlar ut när ja öppnar skåpet. Torkar mig snabbt och kränger på mig mina kläder. Det är så härligt när man ska dra på sig ett par jeans över blöta ben. När jag är påklädd har Emil rivit ner våra blöta kläder samt försöker riva ut andras saker. Han snor allas lås och tuggar på vårt. Jag brottar av honom badbyxan, torkar av honom lite snabbt och kränger på honom en blöja, under protest. Jag slänger sen ner allt i kassen och tar mig ut. Jag är svettig! Utanför finns mer syre och det är svalare. Sätter på Emil hans kläder, under protest. Behöver tvätta av min tatuering. Emil smiter. En i personalen tar hand om hon medan jag gör mig klar. Försöker sortera i min kasse, men det är lönlöst.
Sen är det dags för lunch. Jag mutar Emil med en majskrok medan jag värmer hans mat. Jag matar sen honom medan han äter på stolen och försöker klättra ur den. Jag tar upp min termos med mig mat, som jag vägt hemma så jag får rätt mått. Äter en Kycklingfilé med endast gaffel eftersom jag glömt kniv. Jagar sen Emil när han snor andra barns ballonger och byter sen en bajsblöja under höga protester. Vart är min telefon? Ingen som helst aning. Hittar den i min kasse.
En i personalen säger glatt: "En riktig utforskare det här!"
Haha.
In på toa och kissa snabbt innan Emil hittar till toaborsten. Säger hejdå till alla och tar mig ut. Ska gå till hotellet som hör till parkeringsgaraget. Går förbi hotellet och får vända och gå tillbaka. In med allt i bilen och iväg. Emil somnar direkt och jag önskar att jag kunde göra detsamma.
På väg hem kör jag förbi min mamma så det slutar med en spontan fika i Täby centrum. Jättemysigt!
Klockan är halv 5 och jag funderar på att gå och lägga mig när sambo kommer hem. Skippar middag idag.
De andra har sina barn på golvet och byter om sådär smidigt. Inga ljud...bara lugn. Kring mig är allt rörigt och bara kaos. Jag bestämmer mig för att byta om först så medan min son river ut allt ur min stora kasse klär jag av mig och sätter på mig bikini. Upptäcker då att mitt nya svarta linne har lämnar fjun på min lite svettiga mage. Fräscht. Får sen packa ihop allt som Emil stökat ned för att sedan brotta av honom Kläderna och brotta på honom badbyxan. Sen pressar jag in allt som jag spridit ut på golvet in i ett minimalt skåp. Alla andra ställde lätt in sina väskor. Jag pressar in allt och stänger sen snabbt dörren innan allt ramlar ut.
In i duschen och ner med Emil i en stol. Duschar av mig snabbt och får redan nu massa vatten på glasögonen. Upp med Emil ur stolen och in i bassängen. Alla är redan i. "Var du sist?" frågar ledaren. Jotack, skrattar jag nervöst.
Nu börjar det underbara. Emil riktigt småflinar när jag går längre och längre ner i det varma vattnet. Sen får vi sjunga sånger, flyta, leka med leksaker och få vatten över huvudet. Jättemysigt och roligt var det och Emil trivdes som fisken i vattnet.
Sen ska vi upp. Vart är min handduk? Ingen aning. In i omklädningsrummet. Hittar den på en bänk. In i duschen. Samma procedur. Tvättar av mig och skvätter lite vatten på Emil som skrattar. Ut ur duschen för att lämna plats åt nästa. Till skåpet. Sätter Emil på golvet. Allt ramlar ut när ja öppnar skåpet. Torkar mig snabbt och kränger på mig mina kläder. Det är så härligt när man ska dra på sig ett par jeans över blöta ben. När jag är påklädd har Emil rivit ner våra blöta kläder samt försöker riva ut andras saker. Han snor allas lås och tuggar på vårt. Jag brottar av honom badbyxan, torkar av honom lite snabbt och kränger på honom en blöja, under protest. Jag slänger sen ner allt i kassen och tar mig ut. Jag är svettig! Utanför finns mer syre och det är svalare. Sätter på Emil hans kläder, under protest. Behöver tvätta av min tatuering. Emil smiter. En i personalen tar hand om hon medan jag gör mig klar. Försöker sortera i min kasse, men det är lönlöst.
Sen är det dags för lunch. Jag mutar Emil med en majskrok medan jag värmer hans mat. Jag matar sen honom medan han äter på stolen och försöker klättra ur den. Jag tar upp min termos med mig mat, som jag vägt hemma så jag får rätt mått. Äter en Kycklingfilé med endast gaffel eftersom jag glömt kniv. Jagar sen Emil när han snor andra barns ballonger och byter sen en bajsblöja under höga protester. Vart är min telefon? Ingen som helst aning. Hittar den i min kasse.
En i personalen säger glatt: "En riktig utforskare det här!"
Haha.
In på toa och kissa snabbt innan Emil hittar till toaborsten. Säger hejdå till alla och tar mig ut. Ska gå till hotellet som hör till parkeringsgaraget. Går förbi hotellet och får vända och gå tillbaka. In med allt i bilen och iväg. Emil somnar direkt och jag önskar att jag kunde göra detsamma.
På väg hem kör jag förbi min mamma så det slutar med en spontan fika i Täby centrum. Jättemysigt!
Klockan är halv 5 och jag funderar på att gå och lägga mig när sambo kommer hem. Skippar middag idag.
torsdag 20 oktober 2016
Kortslutning i hjärnan
God kväll!
Vi har varit hemma och inte gjort speciellt mycket i tre dagar nu. Nåt litet ärende, storhandlat och gått promenad. Annars bara lekt hemma. Det är skönt nån dag eller absolut max två, men sen måste man göra nåt mer och träffa nån mer för att inte tråka ut varandra. Och för att inte bli tokig.
När man bara följer rutiner i tre dagar blir jag snurrig. Emils rutiner med blöja, sömn och mat. Mina rutiner med mat och nu även träning.
Emil har varit lite extra gnällig. I alla fall idag. Han är på mig hela tiden. Och går jag någonstans följer han efter och drar i byxorna. Jag kan inte öppna lådor, kylskåp eller diskmaskin utan att han är där.
Idag har snurrigheten visat sig på tre sätt.
Ett: jag vinkade till en bil påväg till mataffären. Jag trodde nämligen det var min egen bil som åkte förbi.
Två: när jag gick iväg på promenad var jag tvungen att gå hem igen för att se om jag ens stängde dörren efter mig när jag gick.
Tre: jag letade jättelänge efter något vid middagen. Sen kom jag på att jag inte ens visste vad jag letade efter.
Total kortslutning med andra ord.
Vi har varit hemma och inte gjort speciellt mycket i tre dagar nu. Nåt litet ärende, storhandlat och gått promenad. Annars bara lekt hemma. Det är skönt nån dag eller absolut max två, men sen måste man göra nåt mer och träffa nån mer för att inte tråka ut varandra. Och för att inte bli tokig.
När man bara följer rutiner i tre dagar blir jag snurrig. Emils rutiner med blöja, sömn och mat. Mina rutiner med mat och nu även träning.
Emil har varit lite extra gnällig. I alla fall idag. Han är på mig hela tiden. Och går jag någonstans följer han efter och drar i byxorna. Jag kan inte öppna lådor, kylskåp eller diskmaskin utan att han är där.
Idag har snurrigheten visat sig på tre sätt.
Ett: jag vinkade till en bil påväg till mataffären. Jag trodde nämligen det var min egen bil som åkte förbi.
Två: när jag gick iväg på promenad var jag tvungen att gå hem igen för att se om jag ens stängde dörren efter mig när jag gick.
Tre: jag letade jättelänge efter något vid middagen. Sen kom jag på att jag inte ens visste vad jag letade efter.
Total kortslutning med andra ord.
Så mycket man inte vet
Emil har funnits hos oss i 9 månader nu. Under alla dessa månader har jag då och då undrat: är det här normalt? Alltså hur Emil äter, sover, beter sig osv. Rädsla för att göra fel ligger nog bakom och jag kan tänka mig att många mammor (och pappor) gör så.
När man nämner detta för någon som har barn, oavsett ålder, är det glasklart att det är normalt och det är klart det är så. Endera är alla barn olika eller så är det något som alla barn gör.
Men jag undrar...
Hur ska jag förstå det?
Jag har aldrig haft barn förut. Jag har aldrig läst om det förut. Ingen har någonsin berättat exakt det för mig. Varför är det då så självklart?
Jag kan knappt byta blöja på min son. Inte på skötbordet och inte med up and go på golvet heller. Det går ju, men det är svårt. Det är en kamp. Hur ska jag veta att det är normalt?
Och en annan sak. Om något skulle vara onormalt med Emil nån gång...typ nåt utslag. Hur ska jag veta att det är onormalt om allt är normalt?
Jag blir så snurrig!
På promenad igår. Jag brukar alltid gå för att Emil ska sova. Igår bestämde jag mig för att gå när han var vaken. Borde göra det oftare. Finns ju mycket att se för en liten apunge!
När man nämner detta för någon som har barn, oavsett ålder, är det glasklart att det är normalt och det är klart det är så. Endera är alla barn olika eller så är det något som alla barn gör.
Men jag undrar...
Hur ska jag förstå det?
Jag har aldrig haft barn förut. Jag har aldrig läst om det förut. Ingen har någonsin berättat exakt det för mig. Varför är det då så självklart?
Jag kan knappt byta blöja på min son. Inte på skötbordet och inte med up and go på golvet heller. Det går ju, men det är svårt. Det är en kamp. Hur ska jag veta att det är normalt?
Och en annan sak. Om något skulle vara onormalt med Emil nån gång...typ nåt utslag. Hur ska jag veta att det är onormalt om allt är normalt?
Jag blir så snurrig!
fredag 14 oktober 2016
Nu leker han
God morgon!
Idag blev det tidig sovstund för Emil idag. Han vaknade runt kl 6 och ville sova redan kl 8. Han brukar klara sig till kl 9 i alla fall.
Han har lekt lite idag, bland annat under vår trapp. Han är så rolig just nu. Om man kommer efter honom kan han skratta. Han leker gärna bakom gardinerna...busar och vi leker tittut. Igår gav han mig böcker som jag skulle läsa. Upprepade gånger. Det har aldrig hänt. Han sitter dessutom och leker att han äter med en sked och bjuder gärna mig.
Det är så roligt att se hans framsteg och att vi får mer och mer utbyte av varandra och kan leka på ett helt annat sätt. Jätteroligt!
Idag blev det tidig sovstund för Emil idag. Han vaknade runt kl 6 och ville sova redan kl 8. Han brukar klara sig till kl 9 i alla fall.
Han har lekt lite idag, bland annat under vår trapp. Han är så rolig just nu. Om man kommer efter honom kan han skratta. Han leker gärna bakom gardinerna...busar och vi leker tittut. Igår gav han mig böcker som jag skulle läsa. Upprepade gånger. Det har aldrig hänt. Han sitter dessutom och leker att han äter med en sked och bjuder gärna mig.
Det är så roligt att se hans framsteg och att vi får mer och mer utbyte av varandra och kan leka på ett helt annat sätt. Jätteroligt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






