Jag reflekterade över en sak idag på spinningen.
När man pratar med folk på telefon eller när man träffar någon så frågar de ju oftast ur det är, hur man mår. Senast idag hände detta då jag samtalade med en vän. Och vad svarar man?
Jo...
Man börjar berätta om Emil. Hur han sover, äter, bajsar. Det blir ju då Lite om en själv också...indirekt...men Emil är ändå huvudfokus.
Det är ju inte så konstigt då livet har förändrats och det är någon annan som är viktigast i mitt liv. Det går inte att komma ifrån att det är viktigast att Emil sover, äter och har det bra. Så är det!
Däremot är det lite intressant att man ibland glömmer sig själv totalt. Min bvc kontakt frågade mig vad jag tycker om...ifall jag skulle få lite egentid. Det tog mig väldigt lång tid att svara. Jag sa inget alls på väldigt länge. Varför? Jag kom inte på något. Jag vet inte. Vad gillar jag?
Läskigt faktiskt.
Tillslut sa jag att jag gillar att läsa böcker. Det gör jag verkligen. Jag kan ju plöja hur många som helst. På somrarna läser jag minst 15 st. Därför är det böcker jag börjat läsa nu på kvällarna när Emil sover.
Men på dagarna leker jag med min son, min lilla pojke. Det viktigaste i mitt liv. Men från och med nu kommer jag ihåg att även jag är lite viktig också. Lätt att glömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar