Jag är slut. Helt totalt finito. Det brukar jag vara såhär års ändå så det är väl egentligen ingen skillnad. Men istället för 23 barn är det en unge. Borde vara pigg som en lärka. Höhö.
Vi var till Umeå för tre veckor sen och veckan efter det började Emil sova dåligt och vara liite gnälligare. Veckan efter det, förra veckan, sov han sämre på dagen OCH var betydligt gnälligare. Som om inte det vore nog så fick han kraftiga utslag som visade sig vara infekterat eksem. Vi visste inte ens att han hade eksem. Lite torr liksom. Ja vi är väl helt dumma i huvudet förmodligen. Så helgen innebar två besök på akuten. Bah!
Den här veckan har inneburit att bli frisk för Emils del. Men det har inneburit svårare att somna, krångel med mat, gnäll/gråt och gallskrik. Man kan säga att han inte gillar att bli insmord eller att ta sitt penicillin tre gånger om dagen.
Han är iaf gladare på skötbordet. Så nu försöker jag fånga in rymmaren och få på blöjan innan han kissar ner hela rummet. Men förut behövde jag göra det samtidigt som jag lyssnade på vackert gallskrik. En sak mindre. Phju.
Och som om inte det vore nog insåg jag idag att det var 10 år sedan jag tog studenten. Va fan liksom. 10 år!! Det måste ju betyda att jag är vuxen typ. Obehagligt.
Jag tänker att det bara kan bli bättre nu typ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar