Det här med att sova. Vi vill sova. Emil vill sova. Vi vill att Emil ska sova. Vill Emil att vi ska sova?? Detta eviga knas med sovandet. Man pratar ju konstant om det känns det som. Och Emil bestämde sig ju helt plötsligt att sova sämre än han gjort innan. Vi tror att han sov ca 4 timmar på två nätter. Kaotiska försök att vagga en 9 kilos bebis till sömns som sedan vaknar när han läggs ner i sängen funkade inte. Vi kände oss maktlösa. Jag var ett vrak på dagarna. Emil likaså.
Nu har vi sedan i onsdags tagit hjälp av min svägerska. Med tre barn har man ju lite erfarenhet. Plötsligt somnar Emil själv. Jag sitter i rummet, men inget vaggande eller sjungande. Första kvällen och natten var lite svår, men sen har det gått lättare. Han kan sova från 19-2.30 i alla fall innan han vaknar till. Fantastiskt! Målet är att slippa sitta där alls, men det får bli när det blir.
Den här helgen har inneburit mycket städ och fix. Hela övervåningen har varit kaos och nu har vi fixat i alla rum och garderoben. Finns lite kvar att göra, men det får vi ta i veckan eller nästa helg. Vill bland annat få upp tavlor i Emils rum. Vi har även hunnit vara på en mysig middag hos Emils gudföräldrar. Även där somnade han gott efter att ha ätit majskrokar och rivit sönder massa tidningar.
Idag på kvällen ramlade Emil från stående rakt ner på golvet och slog i munnen så det började blöda. Första riktiga skadan. Jag måste lära mig stå ut med sånt. När jag såg blodet ville jag springa till akuten. Sambon lugnade mig och Emil slutade gråta efter ett tag och det slutade blöda. Men fy alltså! Min lilla gullunge!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar